Biodynamiskt vin

Flummigt hokus pokus eller ett jordnära sätt att respektera naturen och få uttrycksfulla viner? Biodynamiken är ett omstritt ämne i vinsammanhang. Inte sällan är det omringat av missförstånd, fördomar och starka känslor.

Vad är biodynamiskt vin?

Biodynamiskt vin produceras enligt principerna för biodynamisk odling som bygger på antroposofen Rudolf Steiners (1861–1925) filosofi. I den biodynamiska odlingen blandas ekologiska principer med idéer om kosmos och planeternas inverkan på naturen. Biodynamiken utgår från ett holistiskt tankesätt där alla delar i ekosystemet samverkar. Målet är att stärka vingårdens hälsa och skapa ett självförsörjande kretslopp. I enkla ordalag kan man säga att det handlar om att ge lika mycket som man tar från naturen. Biodynamikens effekter saknar gedigen vetenskaplig grund.

Hur gör man biodynamiskt vin?

I vingården handlar arbetet om att förbättra jordens kvalitet och öka och vinrankans förmåga att skydda sig mot sjukdomar och skadedjur. Bearbetning av jorden sker manuellt och maskiner undviks för att inte jordens inre liv ska skadas. Man använder sig av naturligt djurgödsel och näring återförs till jorden genom kompostering och odling av grödor mellan vinrankorna. Biodynamiska vinbönder förespråkar också att noggrant välja rätt druva för rätt plats, för att kunna arbeta så miljövänligt som möjligt.

Preparat som används i biodynamisk vinodling

Precis som i ekologisk odling, undviks kemiska besprutningsmedel.  Istället använder man sig av ekologiska preparat för att stärka ekosystemet. Ämnena kan vara medicinalväxter som kamomill, brännässla, maskros och fräken, mineralen kvarts, eller kogödsel. Preparaten sprejas i vingården, läggs i komposten, eller begravs i jorden i kohorn eller djurdelar.

Kosmos inverkan på vintillverkningen

Så långt är det kanske inga större konstigheter. Det som en del människor är skeptiska till är det sprituella och astrologiska inslaget inom biodynamiken. Till exempel använder man sig av något som kallas dynamisering, vilket innebär att de ekologiska preparaten blandas med vatten och rörs om för att samla in kosmiska krafter. Biodynamiska odlare rättar sig också efter solens och månens faser och himlakropparnas rörelser i arbetet i vingården. Man utgår från en kalender som delats in i fyra delar beroende på hur månens och planeterna är placerade i förhållande till stjärnkonstellationerna. Dessa är:

• Rotdagar  –  dagar lämpade för beskärning
• Blomdagar –  man låter vingården vila
• Bladdagar – passar för bevattning
• Fruktdagar – de bästa dagarna att skörda

Kalendern gäller också för när vinerna helst ska drickas. Vinet anses smaka bättre på fruktdagar och sämre på rotdagar. Hur mycket biodynamiska odlare i praktiken följer kalendern varierar.

Certifiering av biodynamiska viner

Biodynamiska viner certifieras av privata institutioner och varumärken vars regler sätts upp av dem själva. Dessa är, till skillnad från ekologiska viner, inte kontrollerade av några myndigheter. Tyska Demeter är den ledande organisationen och reglerar både arbetet i vingården och i källaren. I vinkällaren är reglerna striktare än för ekologiska viner, till exempel vad gäller tillsats av sulfiter. Biodynamiska viner följer alltid ekologiska principer, men är inte nödvändigtvis ekologiskt certifierade. Ekologiska viner är däremot inte alltid biodynamiska.

Är naturvin samma sak som biodynamiskt vin?

För naturviner finns ingen gemensam certifiering och definitionerna kring vad som är ett naturvin kan variera mellan producenter. Även här är grundtanken ekologisk odling och att avhålla sig från eller minimera tillsatser som sulfiter. Såväl biodynamiska som naturvinsproducenter försöker att manipulera vinet så lite som möjligt. Man använder naturligt förekommande jäst och filtrering undviks, eller sker varsamt. Många naturvinmakare använder sig av biodynamiska metoder, men inte alla.  

Hur smakar biodynamiskt vin?

Det här är en knepig fråga. Många biodynamiska producenter utgår från tanken att vinet görs i vingården. En frisk druva från en hälsosam miljö ger ett ett vin av högre kvalitet. Genom att undvika tillsatser och arbeta enligt naturens förutsättningar så menar många att vinet ger ett tydligare avtryck av växtplatsen. Men frågan har inget objektivt svar utan bygger mycket på olika människors uppfattningar. Kopplingen mellan växtplatsens förutsättningar – terroir – och vinets kvalitet är en komplex fråga som fortfarande studeras i detalj.

För eller emot?

Oavsett om man väljer att omfamna biodynamikens principer med hull och hår eller ej, så kan man konstatera att många biodynamiska producenter arbetar hårt och med oerhört fina resultat. Några av dessa producenter tillhör världens främsta vinmakare. Biodynamiken är också en viktig reaktion mot det storskaliga, industriella jordbruket som utarmar naturen.